Idag tillbringar vi mycket tid på internet och för att du ska kunna surfa tryggt och säkert utan att bli utsatt för nätbedrägerier och andra hot har vi några allmänna tips som förbättrar din säkerhet på internet.

• Dela aldrig dina kontouppgifter, användarnamn eller lösenord med någon.

• Har du fått ett erbjudande som är för bra för att vara sant? Var kritiskt och fråga dig själv om det verkligen är rimligt.

• Var försiktig när du handlar på nätet och undvik att lämna ut dina kreditkortsuppgifter på sidor som du inte litar på.

• Använd starka lösenord och olika lösenord till olika tjänster, framför allt dina viktigaste tjänster. Om det finns stöd för tvåfaktorsautentisering så ökas säkerheten avsevärt.

• Klicka inte på tveksamma länkar.

• Tänk efter, var förnuftigt, var kritisk.

Har du koll på de vanligaste nätbedrägerierna? Läs igenom listan över vanliga nätbedrägerier längre ner på den här sidan för mer tips. Här finns även förslag på hur du kan förebygga nätbedrägerier.

Mer information om hur du kan skydda dig mot vanliga bedrägerier hittar du på polisen.se.

Vanliga bedrägerier på nätet

Identitetsstöld (även känt som ID-kapning eller identitetsintrång) innebär att någon obehörig utnyttjar en annan persons personuppgifter för att till exempel beställa varor, ansöka om lån eller skaffa abonnemang.

Varje år görs hundratusentals bedrägerier med falsk identitet och för den som drabbas kan det leda till stora problem. Det är svårt att skydda sig helt, men det finns flera sätt att minska både risken och skadorna.

Läs mer om identitetsstöld och hur du kan skydda dig.

Virus/malware Har du fått ett meddelande från oss om att din mobiltelefon misstänks vara infekterad av virus? Märker du att telefonen beter sig underligt eller innehåller din faktura poster som du inte känner igen, till exempel sms-trafik? Då är det troligt att din mobiltelefon har blivit infekterad av ett virus.

Wangiri Har du fått samtal från ett okänt utländskt nummer? Vårt råd att aldrig ringa tillbaka eftersom det kan handla om ett bedrägeriförsök, ett så kallat wangiri.

Wangiri innebär att man blir uppringd med att samtalet bryts efter att det gått fram en eller ett par signaler.

Syftet är att man ska bli nyfiken eller orolig och ringa tillbaka till numret. Dessa nummer debiteras enligt gällande utlandstaxa, men bedragarna har sett till att det är oklart om samtalet är uppkopplat eller ej, vilket innebär att samtalet kan fortgå utan att den som är utsatt är medveten om det.

Om du ringer upp ett okänt nummer är det därför extra viktigt att dubbelkolla att du avslutar samtalet.

Det finns även varianter via sms där man uppmanas att omedelbart ringa till ett nummer som anges i texten. Vårt råd är att aldrig ringa tillbaka på dessa nummer. Var alltid kritisk till uppmaningar. Om det verkligen är någon du känner, så kommer de att försöka kontakta dig igen.

Phishing eller nätfiske innebär att bedragare genom mejl och skadliga länkar försöker lura till sig lösenord, kontouppgifter, kortnummer och annan känslig information av privatpersoner. Informationen används sedan för att få tillgång till offrets tjänster på nätet, information och tillgångar.

Smishing är en form av sms-bedrägerier eller bluff sms, som har ökat lavinartat. Ordet Smishing är en sammansättning av sms och phishing (nätfiske).

Sms-bedrägeri kan exempelvis handla om sms som erbjuder ett kostnadsfritt presentkort om mottagaren klickar på en länk. Länken leder oftast till en sida där man uppmanas fylla i sina personuppgifter, men kan också innehålla en skadlig kod som infekterar telefonen.

Det är alltså en mycket stor marknad för bedragare som vill åt dina uppgifter, och i slutändan dina pengar.

Har du mottagit ett misstänkt bluff-sms? Då kan du rapportera det direkt till oss. Gör så här:

• Vidarebefordra sms:et till kortnummer 7726 eller

• Kopiera texten och skicka i ett nytt sms till 7726

När du rapporterar sms:et samlar vi informationen i en databas. Utifrån den insamlade informationen kan vi automatisera blockeringar och spärra framtida smishing-försök i mesta möjliga mån.

Vishing eller även kallat voice phishing är som nätfiske fast via samtal. Vishing innebär till exempel att en bedragare kan uppge att de ringer från banker och vill att personen i andra änden ska logga in på sin bankdosa eller BankID samtidigt som samtalet pågår.

Eftersom att bedragaren har påbörjat en inloggning på offrets bank blir den personen insläppt och förbereder snabbt ett nytt BankID som offret än en gång ovetandes luras att signera. När detta är gjort så dröjer det inte länge förrän alla konton är tömda.

Spear phishing riktar in sig på en särskilt utvald person eller ett företag. Genom att samla in uppgifter och information om personen, såsom intressen, engagemang och boendeadress, blir nätfisket mer personligt och kan öka möjligheten att offret lämnar ut de uppgifter som bedragarna vill åt.Whaling är phishing som riktas mot chefer. Mejlets avsändare är chefens kollega och kan innehålla uppmaningar om att godkänna en faktura eller lämna ut konfidentiella uppgifter om företaget.

Pharming är en hackerattack där besökaren till en webbsida omdirigeras till en liknande sida som bedragarna kontrollerar.

Exempelvis kan internetbankkunder hamna på en förfalskad webbplats som ser ut att vara bankens, och på så sätt lämna ut både kontonummer och inloggningsuppgifter till sin internetbank.

Puddle phishing är nätfiske som riktar sig mot anställda på ett mindre företag, en ”pöl”, i syfte att få tag i hemliga uppgifter om företaget eller organisationen.